Like this!
Det är ganska så mkt så som jag själv lever och tänker - oroar och stressar inte upp mig för någonting direkt och tror inte på saker för ens jag faktiskt har ett säkert bevis (dvs inte hörsägen, rykten osv), vad det än må vara. Som nu t ex - ska iväg på cellprovtagning på GBG Kvinnoklinik nu precis, var där i höstas men fick hem ett brev efter någr aveckor att mitt prov var svårtytt och att de ville ha tillbaka mig på en ny kontroll med ultraljud osv. Många hade säkert freakat ur och oroat sig för vad det kan betyda, ringt till dem och undrat, googlat runt, försökt boka om tiden så de inte behövt vänta så länge osv osv - jag skrev in det i kalendern och tänkte "Jaha, tur att jag har ett jobb där jag kan gå ifrån utan att behöva ansöka om ledigt eller sätta in extrapersonal osv", och har inte tänkt på det mer än så. Varför oroa sig för något man inte har ett svar på eller vet någonting om liksom? Nä inte min grej alls, man mår så mkt bättre utan massa onödig stress och "i-fall-att-oro" =)
**CREA DIEM** //Sarah
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar